-
Prästen gör korstecken på barnets panna samtidigt
som han säger: I Fadern, Sonens och Den Helige Andes namn. Sedan
andas han på barnets ansikte och ber bönen som är tillägnad
utdrivning av onda andar.
-
Gudfadern/gudmodern bär barnet i famnen och vänder
sig mot väster och ombes av prästen (i stället för barnet som döps)
att förneka djävulen och allt som tillhör honom. Sedan vänder de sig
åt öster och blir ombedda att ge sig till Jesus och att de skall tro
på Hans Fader och den Helige Ande, och att de skall följa Hans lära.
Därefter ber prästen bönen om emottagandet av nåden som gör dem
värdiga till att bli kristna i Guds Nåd.
-
Symboliken när korstecken görs på pannan utan olja
är att denne blir renad från dolda orenheter och förberedd till att
smörjas med Helig Krisma - Morun (Heliga Krismans Sakrament).
Prästen andas på barnets ansikte såsom Gud blåste på Adam när Han
skapade honom. Det står skrivet: ”och blåste in livsande i hennes
näsa. Så blev människan en levande varelse.” (1Mos 2:7). Och
såsom Jesus andades på de Heliga Apostlarnas ansikte i den övre
kammaren och sade: ”Tag emot den helige
Ande!” (Joh 20:22).
Man ber för utdrivning av onda andrar för att man skall hållas borta
från de och att man genom att förneka djävulen kastar (avstår från)
allt det onda som djävulen använder för att fresta de som följer
honom. Samt att man förkastar hans villoandars läror (1Tim 4:1).
-
Varför barnet vänds mot väst som symboliserar
djävulen och ondskan är för att syndens gärningar är mörka och väst
är just det väderstreck där solen går ned. Jesus är det sanna
ljuset, den som följer honom vandrar inte i mörker. Därför vänds
barnet och gudfadern/gudmodern mot öst när de bekänner sig till
Jesus, det är också från öst som solen stiger upp ifrån.
-
Trosbekännelsen har en speciell plats i dopceremonin
ty i den bekänner man allt som är rätt att vad man ska tro på. S:t
Diyonosiyos säger: ”Ty tron är dopets grund och vägen till
sanningen och den för en till ett andligt liv.”
S:t Basileios säger: ”Tron och dopet är alltså ett par som inte
kan separeras”.
-
Barnet blir smort i helig olja, oljan symboliserar
att den är från det vilda och liksom trädet som ympas med en kvist
från ett friskt träd "ympas" barnet med trons olja i Fadern, Sonens
och Den Helige Andes namn. Barnet blir som ett nytt träd som
planteras i en vattenström som ger sina frukter vid rätt tidpunkt.
Aposteln Jakob har sagt: Den som skall döpas ses som sjuk i anden
innan den har döpts och behöver smörjas i olja (Jak 5:14). Den
symboliserar även oljan som den syndiska kvinnan hällde på Jesus
kropp. Detta gjorde hon för Hans begravnings skull som dopets
tvättande visar på, såsom vår Frälsare har sagt: ”När
hon hällde ut denna olja över min kropp, gjorde hon det inför min
begravning” (Matt 26:12).
-
Symboliken när prästen andas på dopvattnet och
häller droppar av helig Krisma korsvis samt skakar på händerna lite
lätt och samtidigt ber en speciell bön välsignar han vattnet så att
det blir dopets andliga livmoder. Detta symboliserar Herrens Ande
som svävade på vattnet vid världens begynnelse och ger dopets
fruktbara kraft.
-
Om det är väldigt litet spädbarn som döps tar
prästen vatten i sina händer och häller på barnet tre gånger i
dopfunten, detta görs för att spädbarnet inte skall drunkna.
Hursomhelst, när barnet doppas ner i vattnet och förs upp igen tre
gånger symboliserar detta Jesus begravning som varade i tre dagar.
-
När barnet förs upp symboliserar det alltså Jesus
uppståndelse såsom Aposteln Paulus förklarar i sitt brev till
Romarna: ”Eller vet ni inte att vi alla som har blivit döpta till
Kristus Jesus har blivit döpta till hans död? Vi är alltså genom
dopet till döden begravda med honom, för att också vi skall leva det
nya livet, liksom Kristus uppväcktes från de döda genom Faderns
härlighet.” (Rom 6:3-4)
-
När prästen sedan lägger handen över den som döps,
symboliserar detta den första skapelsen förnyas såsom det har sagts
i Psaltaren: ”Du omsluter mig på alla sidor och håller mig i din
hand.” (Ps 139:5). Och vidare symboliserar det också när
Johannes Döparen lade sin hand över vår Frälsare under dopet och
genom att Prästen lägger sin hand på den döpte blir han/hon genom
nåden en sann son/dotter till Fadern. Här blir Gud Fadern
såsom vi säger i Herrens bön.
-
Den som skall döpas blir välsignad med den heliga
Krisman på pannan för att denne skall skrämma de onda andarna, så
att de inte vågar komma i närheten som det skedde i Egypten.
Förgöraren gick inte in i det hus där det fanns blod från ett lamm.
Händerna och fötterna smörjs för att den döpte skall sträva efter
rättfärdighetens sysslor.
Hjärtat smörjs för att det skall bli rättfärdighetens vapen.
Aposteln Paulus har säger: ”med sanningens ord och Guds kraft,
med rättfärdighetens vapen i både höger och vänster hand” (2Kor
6:7).
-
Man klär barnet i vita kläder, vilka symboliserar
att man har klätt av sig den gamla människan och klätt på sig den
nya. Det symboliserar också den upplysta klädnaden som inte dör, den
som man kommer att ta på sig efter uppståndelsen. Barnet blir som en
upplyst stjärna i Faderns Himmelrike. Profeten Daniel sade: ”De
förståndiga skall då lysa som himlavalvets ljus, och de som har fört
många till rättfärdighet, som stjärnor, alltid och för evigt”
(Dan 12:3).
-
Tygstycket (kransen) som läggs på den som döps
symboliserar friheten som har tagits emot, Kristus har friat den som
döps från djävulens slaveri. Genom att gå med Kristus har den döpta
blivit en segrare.
-
I glädjefull stämning tänder man sedan ljus, samlar
barnen i Kyrkan och barnet med gudfadern/gudmodern går runt
altare samtidigt som rökelse sprids. Detta symboliserar barnets
upplysning och dess vandring i ljuset, samt de rena och heliga
gärningarna som han/hon skall framföra till Gud. Det symboliserar
även på änglarnas glädje ty han/hon har blivit inbjuden i
himmelriket.
-
Prästen ger den heliga Nattvarden till barnet för
att han/hon skall närma sig till livets träd (det träd som Adam
hölls ifrån).
Den döpte var död men har nu fått liv, han/hon var vilsen men har nu
blivit funnen. Såsom världsliga barn strävar efter världslig mat, så
strävar andliga barn efter andlig mat.
-
De som döps badar inte förrän det har gått sju dagar
efter att de har tagit emot dopet. Det instruerar om att den dolda
kraften som har tagits emot genom det heliga dopet varken kan
tvättas eller besegras under hela deras världsliga liv, så länge som
de behåller den kristna tron och uppfyller Kristus ord (budord).
