|

”Därför skall en man lämna sin
far och sin mor för att leva med sin hustru, och de två skall bli ett”
(Matt 19:5)
I Äktenskapets Heliga Mysterium förenas en man och en kvinna till att
dela livet som en enda varelse och uppfostra en kristen familj.
Den gudstjänstordning för det Heliga Äktenskapet som vår Kyrka använder,
sammanställdes och ordnades av Sankt Jakob av Edessa (708 e. Kr.) och
andra lärda män i den Heliga Kyrkan som hade tagit emot den från
Antiokias apostoliska Kyrkas urgamla tradition.
Ett kristet äktenskap går utöver det kroppsliga och strävar efter det
andliga. På samma sätt som den Helige Ande närvarar vid Heliga Dopet, i
den Heliga krisman då kroppen helgas till att bli ett tempel, närvarar
den vid Äktenskapet då brudparet förenas med varandra. Det är väldigt
viktigt att brudparet är uppmärksamma på bönerna och buden som sägs vid
bröllopsceremonin, eftersom deras äktenskap går utöver det social och
fysiska till en helig och andlig union. Det sanna Kristna Äktenskapet
omvandlar familjens hem till en ny himmel och familjen till en Kyrka.
Kristendomen tillåter ingen polygami, alltså månggifte. I
Korinthierbrevet 7:2 kan man läsa: ”Men för att undvika otuktssynder
skall varje man ha sin hustru och varje hustru sin man” Skilsmässa
är inte tillåtet i vår Kyrka. Undantag finns då den ena parten varit
otrogen mot den andra. Men om den oskyldiga parten är villig till att
fortsätta Äktenskapet är det möjligt.
Äktenskapets Mysterium sammanfattas bra av Hans nåd Biskop Kallistos av
Diokleia: ”Treenighetens Mysterium av enhet i mångfald, tillämpas
inte bara på läran om Kyrkan utan också läran om Äktenskapet. Människan
är skapad till Guds avbild och bara i särskilda fall
(munk/nunnekallelse) är han inte ämnad av Gud att leva ensam utan i en
familj. På samma sätt som Gud välsignade den första familjen och
befallde Adam och Eva att vara fruktsamma och föröka sig, ger Kyrkan
idag sin välsignelse till föreningen mellan man och kvinna. Äktenskapet
är inte en naturlig förening, utan ett liv i Guds nåd. Äktenskapet, inte
desto mindre än munk/nunnelivet, är en särskild kallelse och kräver en
särskild gåva eller karisma av den Helige Ande; denna gåva förmedlas i
Äktenskapets sakrament” (The Orthodox Church, sid. 300-301).
Äktenskapsordningen består av två separata gudstjänster. Först
förlovningen, då ringarna välsignas och sedan välsignelsen över
Äktenskapet. Giftermålet ska äga rum i en Kyrka och ceremonin ska hållas
av en laglig präst. Brudparet ska före bröllopet bikta sig och ta den
Heliga Nattvarden.
Änkor/änkemän och skilda som gifter om sig har bröllopsceremoni som sker
efter en särskild ordning där prästen inte välsignar vare sig kronorna
eller ringarna. Om den ena av de båda inte vart gift sen tidigare har
han/hon rätt till välsignelse över sin krona och ring.
Bibeln och Kyrkans Heliga tradition undervisar att den sexuella gåvan är
något ”mycket gott” (1 Mosebok 1:31) i Guds ögon, men att den endast är
till för att användas inom Äktenskapet. Aposteln Paulus talar om sex
utanför Äktenskapet som: ”All annan synd som en människa begår är
utanför kroppen, men den otuktige (alltså den som har sex utanför
Äktenskapet) syndar mot sin egen kropp. Eller vet ni inte att er kropp
är ett tempel åt den Helige Ande, som bor i er och som ni har fått av
Gud…” (1 Kor 6:18-19).
Kyrkan fördömer abort som en synd mot det dubbla kärleksbudet och mord.
Bibeln undervisar klart och tydligt att en människa är skapad av Gud och
älskad av Honom redan i moderlivet. Psaltaren uttrycker detta Mysterium
mycket tydligt: ”Dina ögon såg mig när jag ännu var ett outvecklat
foster. Alla mina dagar blev skrivna i din bok, de var bestämda innan
någon av dem hade kommit” (Psalm 139:16).
Båda dessa synder skiljer den troende från Guds nåd (dock inte hans
kärlek, från vilken ingen synd kan skilja oss) och kräver att personen
ifråga som begått dessa synder bekänner dem inför en präst i biktens
sakrament.
Särskilt i västvärlden är problemen som störst inom både skilsmässor,
föräktenskaplig sex och abort. Därför kallar Kyrkan sina troende i dessa
länder att låta sitt ”ljus lysa för människorna, så att de ser era
goda gärningar och prisar er Fader i himlen” (Matt 5:16).
ReligionsUtskottet
Källor: - Den Heliga Bibeln Svenska Folkbibeln
1998 - De sju sakramenten i den Syrisk Ortodoxa Kyrkan
(översättning från Ktobonoyo), Hans Helighet Patriarken Moran Mor Ignatius Zakka I Iwas
- The Orthodox Church
Timothy Ware, Penguin books, 1982
|