|
7 feb, 2005
Artikeln är sammanfattad och översatt från:, El Karaza 21/11-2003, H.H. Påve
Shenouda III nr. 37,38
I Guds nåd vill jag denna gång prata om rörelse. Rörelse i en människa är
ett bevis på liv. I vår kropp rör sig blod, luft vi andas (in och ut) och hjärtat
rör sig när det slår. När människan dör stannar alla rörelser och vi säger då om
människan att hon är en död kropp utan rörelse.
När Gud skapade himlakropparna fick de även rörelsens moment i sig: Jorden
roterar kring sin egen axel en gång om dygnet och vi får dag och natt. På samma
sätt får vi de fyra årstiderna när jorden roterar kring solen en gång om året. Även stjärnor och växter är i ständig rörelse. Astronomer
studerar stjärnornas rörelse och vad gäller växter finns rörelse inåt rötterna och
utåt i bladen eller i frukter den bär.
Människan som inte rör sig blir lat och om hon stannar till helt, förlamad.
Därför tycker människan alltid om att röra sig, om det är genom sportaktiviteter
eller att promenera, för att aktivera kroppen och styrka den.
Det andliga livet kräver kontinuerlig rörelse. Prästen måste befinna sig ständig
rörelse i varje del av sin tjänstgörning, för annars blir han en börda för kyrkan.
Ävenså måste munken som lever i avskildhet ständigt röra sig närmare Gud.
Det sades om Jesus Kristus: ”Jesus gick omkring i alla städer
och byar , och han undervisade i deras synagogor och predikade evangeliet
om riket och botade alla slags sjukdomar och krämpo” (Matt 9:35). ”Han som gick
omkring och gjorde gott…” (Apg 10:38).
Han beordrade sin lärjungar till att befinna sig i samma rörelse: ”Gå ut i hela
världen och predika evangelium för hela skapelsen” (Mark 16:15).
”Gå därför ut och gör alla folk till lärjungar! Döp dem i Faderns och Sonens
och den helige Andes namn” (Matt 28:19).
Att göra bättring för synden, alltså att ångra sina synder
är också en rörelse i hjärtat som leder till nytt liv och en rörelse närmare kyrkan
genom bikt och heliga nattvarden. Detta tillsammans är en rörelse för att komma
tillbaka till Gud. Som t.ex. när den förlorade sonen gick tillbaka till
sin far, då fanns det en rörelse i hans hjärta... ”Jag vill stå upp och gå till
min far och säga till honom” (Luk 15:17). Vi leds till Herren; och denna
rörelse är möjlig genom Hans nåd som vi svarar med en rörelse i vårt mänskliga hjärta
så att den gör bättring mot synden och försöker växa andligt.
Att växa andligt är en positiv rörelse. Aposteln Paulus säger: ”Bröder, jag menar
inte att jag redan har gripit det, men ett gör jag: jag glömmer det som ligger bakom
och sträcker mig mot det som ligger framför” (Filip 3:13). Alltså, glöm
bort alla de andliga nivåer du uppnått, men se framåt mot de andra kommande nivåerna.
Stå inte still på någon speciell nivå…
Vidare säger Aposteln: ”…Spring så att ni vinner det” (1 Kor 9:24). I anknytning
till detta skriver en av våra andliga författare: ”Spring på vägen. Och om du
inte kan springa, gå. Och om du inte kan gå, kryp. Men akta dig från att stanna
till”. Att stanna i det andliga livet för med sig svaghet; var därför alltid
i rörelse.
Sträva alltid framåt i varje moment, mot det som skall komma i det andliga livet.
Det gäller i bön, fasta, andligt läsande, meditation och bättring mot synden… Stå
inte still på en samma plats utan sträva alltid framåt. Använd alltid exemplet med
trädet som fortsätter att växa och växa och psalmen som säger: ”De rättfärdiga
grönskar som palmer, som cedrar på Libanon växer de till” (Ps 92:13). Och så
måste du fortsätta växa, förutsatt villkoret som är rörelse i rätt riktning.
Var medveten om att Satan också är i ständig rörelse. Var säker på att din rörelse
sker i motsatt riktning. Ha i åtanke att när Gud frågade Satan i Jobs bok:
”Varifrån kommer du?” (Job 1:7), svarade han: ”Från en färd utöver
jorden, där jag har vandrat omkring” (Job 2:2). Alltså, så länge Satan är i
ständig rörelse, bör vi vara i ständig rörelse och göra allt som kan hindra hans
rörelse och att han uppnår sina mål...
Och om du inte klarar av det, vänd dig till någon som kan vägleda dig och
få dig att röra dig i rätt riktning. Vänd dig till din biktfader, en andlig bok,
en kassett, eller en hymn med stark effekt för att rätta till dina känslor.
Nåd kan också hjälpa dig, förutsatt villkoret att du kan svara på Guds verk i dig.
Var inte som dem som Gud tillrättavisade: ”Hur ofta har jag inte velat… men ni
ville inte!” (Matt 23:37) . Svara då på Guds nåd som finns i dig och sträva
alltid efter att röra dig framåt… Här visas vänskapen med den helige Ande inom dig. Behåll också din andliga rörelse i din relation med din omgivning. Du kanske möter
en person som behöver andlig vägledning och kanske berättar om sina bekymmer. Då
är det meningen att ditt hjärta skall röra sig mot honom och att du ska hjälpa honom…
Om du inte hjälper honom, bör du tillrättavisa dig själv och röra dig… Ja,
det finns många fattiga som knackar på våra dörrar men vi rör oss inte för dem!
Hur många syndare tar sin tillflykt till oss och våra känslor rubbas inte! Och var
och en av dem som klagar och säger: ”Jag kunde inte hitta någon som delar min
smärta, inte ens någon som bryr sig om mig!!”
Vi bör därför befinna oss i rörelse och jobba för just var och en av dessa.
Vad gäller lyssnaren, bör han också befinna sig rörelse genom det han hör…
Han bör befinna sig i rörelse från insidan genom orden han hör och sedan lyda dessa
och handla därefter…
Mina bröder, det andliga livet är fyllt med rörelse… Både i denna värld och den
som skall komma. Även i döden, trots att kroppen är död rör sig anden… Efter döden
rör sig den mänskliga anden: antingen mot himlen eller mot helvetet.
Återuppståndelsen (de dödas uppståndelse) är också en rörelse. Andar rör
sig från den plats de tillhör för att återförenas med deras kroppar: ”för att
var och en skall få igen vad han har gjort här i livet, gott eller ont” (2 Kor
5:10). ”Och jag såg de döda, både stora och små, stå inför tronen. Och böcker
öppnades, och ännu en bok öppnades, livets bok. Och de döda blev dömda efter sina
gärningar, efter vad som stod skrivet i böckerna” (Upp 20:12). Mina bröder, jag vill att ni rör er mot det goda i era privata liv. Jag vill att
ni rör er till att hjälpa andra och skydda dem till kyrkan och dess omgivning.
Därför att det kommer att komma en dag då du rör dig mot Guds himlarike. Och då,
vad har du gjort? Man bör alltid befinna sig i rörelse och säga: Herre, jag är
med Dig.
Våra hjärtan bör befinna sig i rörelse mot Gud, med kärlek, andlig glöd och längtan
till Gud och Hans Kungarike.
Kyrkan bör befinna sig i rörelse mot att predika och undervisa, speciellt mot dem
som ännu inte känner till Herren och inte har överlämnat sig åt Honom.
Ibland ser jag till öster på kartan och frågar mig själv, var är kartan av tro där?
Och vad för rörelse går kyrkan mot där?
|