Bakgrund
Jag heter ”Ahmed” (inte personens riktiga namn) och är 18 år. Jag går i
skolan och umgås med vänner på fritiden samtidigt som jag också spelar
fotboll. Jag har mina rötter i Mellanöstern, men är född i Sverige.
Jag växte upp med islam och en mycket religiös pappa som undervisat
mig i muslimska tron och lärt mig att be och fasta. Men trots att jag
försökt leva som muslim i bön och fasta har jag ändå inte upplevt att
Gud varit nära mig. Jag har ansträngt mig mycket för att be men det har
på något sätt inte känts rätt inombords, men tidigare har jag ändå inte
tvivlat på att islam är den sanna tron.

Förändringen
Jag kom i kontakt med kristendomen via Internet, skolan och
diskussioner med kompisar. I början tyckte jag att kristendomen bara lät
dumt, men det kändes ändå som att jag drogs till den. Jag började läsa
mer och mer om den kristna tron och mitt liv började sakta förändras. Nu
började jag tvivla på att islam var det rätta samtidigt som jag såg
kristendomen med nya ögon, som jag inte kände innan. Det som t ex
lockade mig var friheten som jag hittade i kristendomen. Jag upplevde
att det nästan inte fanns någon frihet eller demokrati i muslimska
länder. Det hade spillts mycket blod i onödan på grund av islam, vilket
jag tycker är fel. Jag har inget emot muslimer som människor, men
budskapet var inget som lockade mig. Jag hade även två kompisar som
lärde mig saker om kristendomen och som var en hjälp för mig på vägen
till att bli kristen.
Skillnader i tron
Tanken om Treenigheten tyckte jag var svår att förstå, men
efter att ha fått det förklarat så förstår man mer och mer att det inte
handlar om tre gudar utan om en enda Gud som kan visa sig i olika
former. Jag gillade inte Sharia-lagarna där straffen var extrema med
dödsstraff och stening. Jag tyckte inte att det fanns någon anledning
att förfölja människor för att de valt att lämna islam. Här i Sverige
finns det en stor frihet, t ex räknas det som ett kristet land, men det
är många som ändå inte tar sin tro på allvar. Det finns t ex en stor
skillnad på katolska och ortodoxa kyrkor jämfört med protestantiska
kyrkor.
Dopet – ett tufft men rätt beslut.
Jag har bestämt mig för att döpa mig inom kort. Allt är ordnat och
även fast det känns lite nervöst så känns det rätt inombords och jag
längtar till den dagen. Jag lämnar allt i Guds händer. Jag vill döpa mig
för att bli kristen. Det finns människor i min närhet som ville hindra
mig från att ta beslutet att bli kristen och blivit besvikna, medan
kristna uppmuntrat mig att ta det steget. Men det har också funnits
muslimska vänner som ändå accepterat och respekterat mitt beslut och
varit glada för min skull.
Framtiden
Jag har två drömmar. Den ena är att leva i Mellanöstern, men då i ett
friare samhälle eller ett kristen Mellanöstern. Min andra dröm är att
jag så gärna önskar att min far också fann den sanna vägen och insåg att
Jesus är den rätta vägen. Hur det blir med drömmarna vet jag inte. Det
vet faktiskt bara Gud.
Slutord
Oavsett vilken religion du tillhör så försök vara en god människa.
Det är inte det här livet som är det viktiga, utan det är det som väntar
efter döden. Försök finna Gud när allt känns meningslöst och du bara har
lust att ge upp! Kämpa på och ge aldrig upp och be Gud om hjälp! Jag
vill också tacka för att ni ville göra denna intervju med mig. Jag är
mycket tacksam för det.
”Ahmed” döptes i maj månad 2009 och lever idag ett nytt liv, ett liv
med Jesus.
Religionsutskottet