S:t Petrus och S:t Paulus

S:t Petrus
Aposteln Petrus, son till Jona tillhörande Naftali stammen, föddes i Bethsaida, och talade det arameiska språket, hans yrke var fiskare. Han var gift och det sägs att han hade en dotter.
Petrus kallades ”klippa” av Herren, som symboliserar hans natur och hårda arbete i den kommande kyrkans åker. För han sa till honom ”Du är Petrus, klippan, och på den klippan skall jag bygga min kyrka, och dödsrikets portar skalla aldrig få makt över den.” Jag skall ge dig nycklarna till himmelriket. Allt du binder på jorden skall vara bundet i himmelen, och allt du löser på jorden skalla vara löst i himmelen, .
Petrus var en av de två lärjungar som förberedde påskmåltiden till Herren. Han var även en av dem tre lärjungar som såg uppväckelsen av Jairos dotter. Petrus såg också Jesus härlighet på berget Tabor, och var även en av dem fyra lärjungarna som hörde Jesus profetia om Jerusalems förstörelse.
När Jesus tvättade lärjungarnas fötter stoppades han av Petrus när han ville tvätta hans fötter men sedan accepterade han hans behandling.
När Jesus förutsåg Petrus förnekelse om att han skulle förneka honom 3 gånger innan tuppen gal, så svarade Petrus ”Även om alla andra kommer på fall för din skull, så skall då aldrig jag komma på fall.” Men efter hans förnekelse och fall så ångrade han sig djupt med tung gråt. Han var den första lärjungen som gick in i Herrens grav efter hans uppståndelse.
Efter Herrens himmelsfärd så började Petrus med att fånga människor till den rätta tron och livet.
i staden Lydda botade Petrus, Aineas en förlamad man, och genom detta så omvände sig alla som bodde i Lydda till Herren.
I staden Joppe uppväckte han Tabita, och en stor skara kom till tro på Herren genom miraklet.
I Cesarea undervisade han och döpte Cornelius, officer vid Italienska bataljonen, och hela hans familj och bekanta. På så sätt öppnades Himmelrikets portar för hedningarna och de icke troende.
Han gick till Antiokia där han grundade den apostoliska fästet (tronen), och byggde i staden en kyrkan där han lärde de troende att be, och rikta sig mot öst.
År 44 fängslades han på ordet av kung Herodes (41-44), men frisläpptes av en ängel på ett mirakulöst sätt.
År 51 deltog han i det apostoliska mötet i Jerusalem, där blev han tillsammans med Jakob och Johannes ombedd att tjänstgöra bland de omskärda.
År 65 mötte han aposteln Paulus i Korinth, tillsammans gick de till Rom för att trösta de troende.
År 66 fängslades han igen efter att han avslöjat Simon som bedrev trolldom, där fick han sitta i fängelset till år 67. Efter det blev han korsfäst så som han önskat med huvudet nere och fötterna uppe.
I Antiokia vigde han med hjälp av Paulus, Aphodius till hans ställföreträdare. Han vigde även Ignatius norono, och vigde många kyrkor b l a i Cesarea, Beirut och Trablus.
På 800 – talet började Rom att fira hans minne av biskopssdömmet som infaller 18 Januari.
Apostlen Petrus kvarlämnade 5 brev som han skickade till 5 kyrkor.
Det sägs även att Markus evangeliet skrevs under hans insyn.

S:t Paulus
Aposteln Paulus var en judisk farisé tillhörande Benjamin stammen.
Han föddes i staden Tarsos, huvudstad i den romerska provinsen Kiliken.
Han fick namnet Saul på det syrisk och hebreiska språket.
Hans far var en av de rika bland folket. Han fick en del av sin utbildning i stadens Hebreiska universitet där han b l a lärde sig olika språk som Hebreiska och Grekiska, Filosofi och andra högutbildade ämnen. Han fördjupade sig sedan i den Moseiska lagen i staden Jerusalem hos en av de förnämsta lärarna i den gamla lagen, Gamaliel. Därefter blev han sedan lärare i lagboken, samt lärde sig det romerska språket. Han utvaldes efteråt till att bli medlem i det högsta (stora) rådet redan vid 28 års ålder. På grund av hans kärlek och lojalitet till den Mosaiska lagen och Judarnas seder så började han att förtrycka den kristna församlingen.
Han närvarande och deltog i Stefanos martyrens stening, där han vaktade stenarnas kläder.
Paulus blev utvald att leda förföljelsen på de kristna i staden Damaskus, där han sedan i närheten av staden plötsligt bländades av ett ljussken från himlen. Han föll till marken blind och hörde en röst som tillrättavisade honom. Därefter blev han kallad av Jesus till att bli en stark man. Efter denna syn kom Paulus till tro på Jesus och man förde honom till Ananias som var en lärjunge till Jesus i staden Damaskus, han döpte honom och han kunde se igen.
Han reste till Arabia och återvände på nytt till Damaskus där han förkunnade. Efter 3 år försökte Judarna döda honom men han rymde till Jerusalem och anslöt sig till Petrus, Jakob och de andra apostlarna genom Barnaba. Men efter 15 dagar reste han till Cesarea och Tarsos. Från åren 39 - 43 så förkunnade han i Syrien och Kiliken. Det sägs att han fick namnet ”Paulus” på Grekiska, efter att han gått ur det romerska medborgarskapet eller fick han det i samband med hans biskopsvigning.
År 44 träffade han Barnaba i Tarsos och de följdes åt till Antiokia, där dem förkunnade och undervisade stora folkmassor i ett år. Det var staden Antiokia som Jesu lärjungar först började kallas för kristna.
År 45 började han resa runt i Antiokia tillsammans med Barnaba för att förkunna och samla in allmosor från de troende i staden till de äldre i Jerusalem. De återvände igen till Antiokia och tjänstgjorde som missionärer, profeter och lärare och de fick namnet biskopar genom den Helige Andes order.
År 48 lämnade de Antiokia för sina missionsresor, de besökte Cypern och många andra städer.
I den apostoliska kyrkomötet år 51 i Jerusalem så slog man fast att Paulus och Barnaba skulle tjänstgöra bland hedningarna medan Petrus, Jakob och Johannes skulle tjänstgöra bland de omskurna. Efter det återvände Paulus och Barnaba till Antiokia. I Korinth skrev han 2 brev till Thessaloniki.
År 57 skickade han sitt första brev från Efesos till Korinth. Och i Makedonien skrev han sitt andra brev till Korinth.
År 58 skrev han sina två brev till Galatien och Romarna. Han dömdes vid Ananias, överste präst och fängslades i 2 år i Jerusalem.
År 60 skickades han av Festus, den romerska stathållaren till Rom, så att han skulle dömas inför Cecar den store, han blev därmed den första aposteln som kom till Rom. På våren år 62 skrev han sina brev till Filemon, kolosserbrevet och Efesierbrevet. Och på våren år 63 skrev han Filipperbrevet, därefter blev han utsläppt ur fängelset. Efter att han skrivit Hebreerbrevet, så reste han från Rom till Makedonien och mindre Asien. I Makedonien skrev han sitt första brev till Timotheos år 64 och sedan till Titus.
År 65 år sägs det att han reste till Spanien, Londra och Korinth, där hörde han nyheten om att de kristna i Rom förföljs av Niron. Och han åkte dit för att trösta dem i sin nåd. Där blev han slängd i fängelset av Niron. Under detta år när han var i fängelset, så skrev han sitt andra brev till Timeotheos och därmed han sista, i den visar han hur mycket han längtar om att övergå från detta liv till det eviga livet.
År 67 gav kejsaren Niron order om att han skulle halshuggas, detta efter att Paulus överlämnat 14 ärade brev till den kristna kyrkan. Paulus räknas vara hedningarnas apostel, detta efter att han genom en uppenbarelse ifrån Herren fått veta att alla folk tillhör Herren.
Han grundade många kyrkor, och vigde många präster och biskopar som tjänstgjorde i de nya kyrkorna. Han rekryterade till sig många lärjungar som hjälpte till att sprida ut det evangeliska budskapet, många av dem led stor nöd p g a det, vissa av dem var: Silo, Juda, Barsaba och många fler. Paulus arbetade som tältmakare för att få ihop sina behov. Han fick den äran att i anden upphöjas till den tredje himlen och till Paradiset (eden), och där få höra ord som är dolda för mänskligheten.
Gud utförde många underverk genom hans händer, även till det att många troende lade hans utslitna kläder på sjuka och dem förfriskande. Han genomgick svåra lidelser dels av Judarna, giriga affärsmän och rövare mfl. Av Judarna genomled han vid 5 olika tillfällen 39 piskrapp. Utöver detta fick han spö 3 gånger med en pinne (stav), och en gång blev han stenad. Han genomled under sitt liv stor möda, hunger, kyla och nakenhet men till slut så vann han martyrets krona.

ReligionsUtskottet

Läs mer om Kyrkofäder