Ett
av den Syrisk-Ortodoxa kyrkans största helgon är S:t Ignatius Nurono,
även kallad S:t Ignatius den skriftlärde (Nurono = lysande). På grekiska
kallas han också Theophoros – Guds elden.
S:t Ignatius föddes omkring år 35 i Antiokia och är en av de s.k.
apostoliska fäderna. S:t Ignatius var den 3:e patriarken i Antiokia och
de finns de källor som säger att Aposteln Petrus själv valde S:t
Ignatius till hans efterträdare. Aposteln Petrus tillsatte faktiskt två
patriarker: Evodius och S:t Ignatius. Evodius var biskop för de
icke-judar som blivit kristna och S:t Ignatius var biskop för de judar
som blivit kristna. När Evodius dog tillträtte S:t Ignatius
patriarkstolen och efter honom fanns det bara en ledande biskop i
Antiokia åt gången, nämligen patriarken. Vid det första ekumeniska
kyrkomötet som hölls år 325 i Nicaea fastslogs tre patriarkstolar som
alla hade en anknytning till aposteln Petrus: Rom – där dog aposteln
maryrdöden, Antiokia – där var han biskop och herde innan han kom till
Rom och Alexandria – där blev apostelns lärjunge, evangelisten Markus,
förste patriark.
Mycket litet är känt om S:t Ignatius barndom, förutom det som man vet om
de kristna överhuvudtaget det första århundradet: nämligen det att de
var förföljda.
I vår Syrisk-Ortodoxa kyrka har vi under våra bönegudstjänster, Slotho
dSafro (morgon bön) och Slotho dRamsho (kvälls bön) två körer
(syrianska: gudo). Det kommer ifrån en vision S:t Ignatius hade av
himmelriket. I denna vision såg S:t Ignatius änglarna tillbe Gud i två
grupper. Den högra gudon representerar profeterna och den vänstra gudon
apostlarna.
Under den romerske kejsaren Trajanus (98-117) blev S:t Ignatius
tillfångatagen och förd till Coloseum för att avrättas inför kejsaren i
Rom. Under denna tid skrev S:t Ignatius sina brev till de olika
församlingarna: Efesos, Magnesia, Tralles, Rom, Filadelfia, Smyrna, och
till sin vän och biskopskollega: S:t Polykarpus. S:t Ignatius blev
kastad till lejonen på Coloseum, dock vet ingen riktigt när detta
skedde, det enda att det skedde under kejsar Trajanus. Därför dateras
S:t Ignatius död till mellan år 98-117.
S:t Ignatius understryker vikten av att lyda biskopen och prästen: ”Det
är alltså rätt att på allt sätt prisa Herren Jesus Kristus, som
förhärligat er, för att ni skall bli heliga i allt och fullkomnas i er
lydnad under biskopen och prästerskapet” (Brev till Efesierna, 3);
”Ingen må utan biskopen göra något som rör kyrkan” (Brev till Smyrnéerna,
8).
Han understryker också värdet att ofta gå till Nattvardsgudstjänst och
att ta emot Nattvarden: ”Var ivriga att oftare samlas till Guds
eukaristi (nattvardsgudstjänst) och till lovsång. Ty så ofta som ni
samlas tillsammans så förstörs Satans krafter och hans fördärv upplöses
i er förenade tro” (Brev till Efesierna, 13)
S:t Ignatius säger också att nattvarden är: ”ett odödlighetens
läkemedel, ett motgift mot döden för att alltid leva i Jesus Kristus”
(Brev till Efesierna, 20).
Inom den Syrisk-Ortodoxa kyrkan tar varje tillträdande patriark namnet
Ignatius, för att hedra S:t Ignatius Nurono. Detta bruk började 878 e Kr
med Patriark Yeshou, men blev först bekräftat och efterföljt sedan 1293
när Patriark Yousef tillträde den heliga tronen.
S:t Ignatius Nurono firas den 20:e December i den Syrisk-Ortodoxa kyrkan
och andra Ortodoxa kyrkor, medans han firas den 17:e oktober i den
Katolska kyrkan och andra väst-kyrkor.
”Be alltid också för de andra människorna. Även för dem finns det
hopp om bot, för att de må finna Gud. Så låt dem åtminstone få lära sig
av sina gärningar. Möt deras vredesutbrott med saktmod, deras
stortalighet med ödmjukhet, deras hädelser med böner. Var mot deras
villoläror fasta i tron, mot deras vildhet fridsamma och sök inte att
efterlikna dem.” (Brev till Efesierna,
Slothe aman – Må Hans böner vara med oss, Amin
ReligionsUtskottet
Källor:
De apostoliska fäderna, Verbum 1979
Tidebönens andliga skatt, Mor Ephrem I Barsaoum
http://orthodoxwiki.org/Ignatius
http://sor.cua.edu/Pub/PZakka1/SOCAtAGlance.html - The Syrian Orthodox
Church at Glance, H.H. Moran Mor Ignatius Zakka I Iwaz