S:t
BASELIOS AV CAESAREA (ca 330- 379)
I vår artikelserie om kyrkfäderna har turen nu kommit till S:t Basileios
av Caesarea. S:t Basileios föddes omkring år 329 i Caesarea (nuvarande
Kayseri i Turkiet). Han tillhörde en förnäm och bildad familj, kristen
sedan två generationer tillbaka. S:t Basileios hade tio syskon, av dessa
tio är även Makrina, Gregorius av Nyssa och Peter av Sebaste
kanoniserade helgon av den ortodoxa kyrkan. S:t Basileios mor, Emeli,
och mormor, Makrina den äldre, är också kanoniserade helgon. Både
Gregorius och Peter blev biskopar, precis som S:t Basileios.
S:t Basileios blev uppfostrad av sin fromma mormor, Makrina, och i sin
ungdom beslöt S:t Basileios sig för att studera i Konstantinopel och
senare även i Athen. Där kom han i kontakt med Gregorius Nazianos, även
kallad Gregorius teologen, och fick en innerlig vänskap med honom. S:t Basileios, hans bror Gregorius av Nyssa och Gregorius Nazianos kallas
även för de ”kappadokiska fäderna”, inte minst tack vare deras stora
inflytande och andliga disciplin. Efter sina studier i Athen valde S:t Basileios
att göra en ”studieresa” till Syrien, Israel/Palestina och Egypten, där
han träffade och samtalade med många berömda asketer och eremiter. Detta
ledde i sin tur S:t Basileios in på asketernas och eremiternas väg och
ännu inte 30 år fyllda, drog S:t Basileios sig
tillbaka i bön och askes
Dock var S:t Basileios alldeles för handlingskraftig och aktiv till sin
natur för att stanna kvar i öknen. 365 vigdes S:t Basileios till präst i
Caesarea, inte minst för att kämpa mot Arianernas villolära som
fortfarande var stark. Han blev den gamle biskop Eusebius högra hand och
när Eusebius dog, var det inte mer än naturligt att just S:t Basileios
blev den nye biskopen. Dåvarande kejsaren Valens hyllade Arius villolära
och ville tvinga alla biskopar inom det bysantinska riket att skriva
under ett beslut som gynnade just arianismen. S:t Basileios fick nu ta
rollen som ledare i motståndsrörelsen mot kejsaren och vägrade att
skriva under allt som han uppfattade som kompromisser med den kristna
tron. Även fast Valens visade S:t Basileios den landsförvisningsorder
som skulle träda i kraft om han vägrade signera kejsarens dokument, höll
S:t Basileios fast vid den Nicenska trosbekännelsen. Det hela slutade
med att kejsaren fick böja sig och insåg att S:t Basileios var en
Gudsman och ingen att bråka med. Till en av kejsarens män, som blivit
häpen över S:t Basileios motståndskraft, sa S:t Basileios: ”Kanske är
det så att du aldrig träffat en riktig biskop förut.”
S:t Basileios stärkte banden mellan öst- och västkyrkan, inte minst för
att beskydda kyrkan mot arianismen.
Ett annat kännetecken för S:t Basileios är hans kärlek till de fattiga
och sjuka. Han upprättade sjukhus, hem för föräldralösa barn, spetälske
hem m.m. i sin hemstad Caesarea och uppmanade andra biskopar att följa
hans exempel.
S:t Basileios dog i unga år, ca 50 år gammal, den 1:a januari 379. Hans
hårda livsföring med sträng fasta tillsammans med en besvärande
leversjukdom gjorde honom kroppsligt svag – men han lyste i Anden.
Några viktiga skrifter som han författat är ”Om den Helige Ande” och
predikosamlingen ”Om skapelsen” (på grekiska Hexaemeron).
Den syrisk-ortodoxa kyrkan firar S:t Basileios den 1: a januari, denna
dag firas han även inom den Romersk-katolska kyrkan och de ortodoxa
kyrkorna i hela världen.
”Men innan något av de synliga tingen existerade, hade Gud beslutat och
satt i verket att bringa det som ännu inte fanns till att existera.
Samtidigt som han uttänkte, hurudan världen skulle te sig, frambragte
Han tillsammans med formen den materia som skulle harmonisera med den.
För himlen bestämde Han en natur som passade den, och till grund för
jordens gestalt lade Han den för henne egna och tillbörliga substansen.
Eld, vatten och luft formade Han som Han ville och lät tingen komma till
såsom vars och ens bestämmelse krävde. Och hela den av så skilda delar
beståenden världen sammanband Han tätt genom en lag av oupplöslig
vänskap i en gemenskap och harmoni, så att t o m de rumsligen från
varandra mest skilda tingen tycktes vara förenade i endräkt. Må då dessa
människor sluta med sina fabelaktiga påhitt, de som trots sina egna
resonemangs svaghet gör anspråk på att kunna mäta en för vårt förstånd
ofattbar och av mänsklig tunga outtalbar makt.” (Hexaemeron, Homilia II,
2).
Må Hans böner vara med oss alla, amin
Religionsutskottet
Källor:
- Den Heliga Bibeln, Folkbibeln
- Hexaemeron, Nio homilier om skapelsen av Basilius den Store,
Översättning av Stig Y. Rudberg, Artos bokförlag, 1998
- http://orthodoxwiki.org/Basil_the_Great
S:t
BASELIOS AV CAESAREA (ca 330- 379)
