|
En
liten berättelse som visar att vi lätt blir lurade, så lätt att vi inte
ens märker det.
Långt borta fanns en räv som var väldigt hungrig.
Från flera meter bort kunde han känna lukten av den goda ostbiten som en
kråka satt och vaktade i näbben. Räven visste att om han kunde övertala
kråkan med smickrande ord att släppa den goda ostbiten som i denna stund
gjorde kråkan unik skulle kråkan förlora det goda den hade. Räven
tvivlade inte en sekund. Han sprang fort till kråkan för att utföra sin
plan.
- Hej kråkan! Vad ovanligt vacker du är idag! Kråkan
svarade inte för att hon visste att om hon väl skulle prata så skulle
hon tappa det goda hon ägde. Men räven fortsatte...
- Ditt hår glänser, dina ögon lyser, ditt leende är så vackert. Din färg
är inte som de andra kråkorna. Men i allt det fina du har fattas något.
Jag hör hört att din röst skrämmer en hel by. Du får glas att spricka
bara du uttalar en bokstav.
Här skapar räven tvivel och rädsla i
kråkan. För att visa att den inte alls är så som räven säger gör
kråkan det räven vill. I denna situation inblandas rävens listighet som
vinner den svage kråkan.
- Nej! vem har sagt det!?, Lyssna! ;
Lalaaalaaaaaaalaaa - Hahahahahhahah!!! Försent lilla du. du är inte
alls fin eller underbar. Tvärtom du är den fulaste och osmartaste jag
har sätt! Hej då! Därefter sprang räven med det fina som kråkan ägde.
Nu äger Kråkan ingenting längre och måste ut på vandring i den trånga
stigen för att finna det fina som hon en gång hade.
Räven
i denna berättelse symboliserar djävulen och kråkan symboliserar
människan.
Djävulen lurar oss varje dag. Antingen vinner han eller inte. Det är
ingen tävling mellan Gud och djävulen utan mellan djävulen och Guds
styrka i dig. Har du byggt starka murar och starka väggar av Gud så kan
ingen komma in. Men om väggarna inte stabila och starka kan vinden lätt
blåsa ner dina murar och då har djävulen lyckats med att locka med
sina frestelser.
Djävulen förklär onda tankar till något gott. Ett sätt på vilket
djävulen lurar människan är att ge ondskefulla och syndiga handlingar
sköna, vackra och tilltalande namn. Alla känner nog till historien om
hur djävulen lyckades lura mänsklighetens moder och fader- Eva & Adam.
Han lyckades övertyga de både att äta från frukten av trädet. Trädet som
han kallade för det eviga livets träd.
Ingen människa finner frihet från fruktan förrän
hon har en grundlig uppgörelse med sitt samvete och med sin Gud. Vad vi
behöver höra är inte att det är fullt normalt att hysa fruktan och
ångest, utan att synden inte mer skall vara herre över vårt liv (
Rom. 6:14).
Jesus själv sa: ”Var inte rädd, tro
bara!” (Mark. 5:36).
Skribent: Meri Issa |