ReligionsUtskottet Talmides huvudfält. Tryck här för att komma till huvudsidan / Click here to go back to the main page

 


--Hem--

-Att vara Kristen-
-Kyrkofäder-
-Sju Sakramenten-
-Kristus språk-
-Andliga historier-
-Predikningar-
-Föreläsningar-
-Meditationer-
-Multimedia-
-Böner-
-Dikter-
-Frågor & Svar-
-Sök-
-Kontakta oss-
--Arkivet--

Tipsa en god vän!

 

 

 









Uppsats - Den sanna friden







 




2:a plats, Mikael aho Damar

3:e plats, Pier Khuri



Vinnare: Sara Abraham - Den sanna friden

Jag kände en ekande tomhet inom mig. Jag kände en smärtsam längtan inom mig. Tomheten inom mig kunde jag inte fylla, varken med kroppslig lycka eller vackra ägodelar.

Böj dig fram och låt mig känna närheten av dig, sträck ut din hand och rör vid min kind, så att jag vet att du finns hos mig.

Jag sökte dig i många år, i min ångest och förhoppning, alltför långt borta på livets vägar. I min djupaste förtvivlan ropade jag högt efter dig. I mitt lyckligaste ögonblick ekade tomheten efter dig. I min hektiska vardag, uppfattade jag ej, att du hela tiden funnits framför mig, ALLSMÄKTIGE GUD.

Livet med dess variationer av lycka och sorg, och den mörka maktens obarmhärtighet kan fortfarande dra ner mig i avgrunden, för mig är jag bara en människa med fel och brister.

Min vilja är mitt öde. Jag önskar inget hellre än sann inre frid.

Den mänskliga historien berättas ofta som historien om det första. Den första månfärden. Den första civilisationen. Det första soluret. Men tron har ingen sådan början. Våra förfäder sökte efter tron redan innan de gick på två ben. Människans otroliga utveckling på många andra fronter har givit tron nya ansikten; finslipat såväl som brutaliserat dess verkningar – men det har alltid bibehållit samma centrala position i vår världsbild. En stor del av tron idag är naturligtvis reglerat efter skrifter. Tanke när den att det finns bra och dålig trosanvändning. Dåligt är det tro som skadar andra människor och kränker deras grundläggande rättigheter. Bra är det tro som slår tillbaka mot dåligt tro på ett respektfullt sätt.

När människor annars hamnar i konflikter är der lätt att stämpla sin motståndare som fientligt inställd. I stället ska man betrakta sina motståndare som medhjälpare för att kunna lösa komplicerade frågor. Här är en grundtanke: tolka alltid din motståndare så att hans eller hennes ord framstår som allra klokast! Man kan förstås påpeka när ens motståndare gör logiska fel utifrån sina ståndpunkter, men man bör aldrig tolka motståndaren så att han eller hon framstår som ond.

Jag tror att detta är något som går igen i många svåra frågor; vi vet vad som är rätt - men vi är missmodiga och tror inte att det rätta är möjligt att förverkliga. Vi vet att vi borde engagera oss mer, vi vet att tron och inre frid är ofantligt viktigt. Precis som det står i bibeln under Ps119: 165 ”De som älskar din lag är fullkomligt trygga, inget kan få dem att falla” dem kommer att klara av alla hårda prövningar här på jorden. Men vi tvivlar. Vi är pessimister, eller som vi nog hellre säger: realister. Vi läster om Gud, Moder Theresa eller andra människor som lyckats göra gott och vi beundrar dem - samtidigt som vi förminskar oss själva.

Jag vill avsluta med att säga någonting om förståelse. Ofta stöter vi på människor som utför handlingar som vi uppfattar som felaktiga. Innan man avfärdar sin motståndare kan det vara bra att komma ihåg att ingen människa utför en handling som hon själv vid den tidpunkten tycker ät felaktig. Tvärtom går det utmärkt att förstå handlingen utifrån personens motiv. Och jag tror att det just detta som vi bör använda den globaliserade världen till: vi ska träffas och diskutera, vi ska jämföra varandras skäl och motiv. I en sådan framväxande förståelse finns nyckeln till en värld där frid har en betydligt större plats än idag. En värld där vi kanske inte behöver armeèr. En värld med inre frid. Det finns ingen väg till den sanna friden. Den sanna friden är vägen. Iden är enkel: endast med fredliga medel kan vi uppnå varaktig frid. Men tanken slår mig: är detta möjligt? Kan det faktiskt bli så att historien om den mänskliga inre friden inte skrivs som en historia om det sista – utan om en mångfald fler?

till början

Andra plats: Mikael Aho Damar - Den sanna friden

Ingen som älskar Din lag helhjärtat kan falla
Detta gäller kristna, andra och ALLA
Din lag är till för de som omvänt sig och de som vill
Det är bland annat därför den kom till
Herrens mur är lång, bred och hög
Men faller strax på den som ljög
Var rättfärdig och stå för din tro
Låt den helige Ande i dig bygga ett bo
Där den kan i dina gärningar verka
Och din tro till Herren stärka
Om du älskar Herren av hela ditt hjärta
Kan inget i denna världen orsaka dig smärta
Om du älskar Honom och de lagar han kräver att vi ska följa
Då har du inget ont för honom att dölja
Om den helige Ande tillåts i dig verka
Kan ingen ond demon dig i synden sänka
Den sanna friden kommer med ett rent hjärta
Ett hjärta rent från synd, sorg och all smärta
Herren är god, Herren är vår stora Far
Hans barmhärtighet är det enda hopp vi har
Må Herren vaka över de som älskar hans lag
Må han skydda dem från allt obehag
Må änglar från himlen stå beredda för strid
Må de skydda kristna från att hamna på glid
Du kristne broder och syster
va inte rädd för denna världens onda andar
För så fort de ser Jesus i ditt hjärta, de stannar
Va inte rädd för barbarer, slaktare och onda män
Ty Herren lovade oss en sak för länge sen
Att den som älskar Honom, skall få känna sann frid intill evigheten
AMEN

till början

Tredje plats: Pier Khuri - Den sanna friden

Om jag tar in Gud i mitt hjärta, blir jag accepterad då? Om jag håller mig fri från synder, öppnas himmelens portar för mig?

Dessa frågor ställde jag mig själv redan i 5 års ålder med tanke på den regelbundna utövningen av den kristna tron som ägde rum i min tidigare barndom. Varje människa är någon gång i sitt liv frustrerad över något som fått den att tänka över ett visst ämne, vilket leder till att det undermedvetna sätter i gång sin process vars främsta syfte är total förståelse för ens förundran över just något ämne. Dagens samhällsläge präglas av vilseledande faktorer som skapas av människans svaga tro på den Allsmäktige. Varje kristen person har rätt till att skapa sin egen definition av kristendomen men felar då den förvränger sin sanning och gör om den till allas sanning. Jag har länge brottats med mitt ursprung, vilket är förståeligt, eftersom vår historia, vår etniska bakgrund sträcker sig 3000 år tillbaka i tiden. Jag har på egen begäran sedan 4 år tillbaka sökt i mitt ursprung och kommit fram till mycket relevant fakta som jag finner absolut tillfredställande. Jag har läst Den heliga boken Bibeln 2 gånger i mitt nuvarande liv men har ändå återupptagit läsandet igen pga mitt väldiga intresse för vårt arv. Jag läser dagligen böcker och artiklar skrivna om Araméernas kulturella och historiska bakgrund och blir mer och mer fascinerad över det väldiga rike våra anfadrar en gång haft och som fortfarande lever vidare.

Hur resonerar man om man tror att ”Den sanna friden” uppstår?, när man dagligen hycklar gentemot sin medmänniska, något som vårt folkslag idag tyvärr är känt för. Jag vill gärna förmedla till alla syrianer som tagit sig till detta land i slutet av 60 talet, att inte vara ignoranta för Sveriges motiv. Detta innebär att man som ett folkslag måste visa ömsesidig respekt och ömhet internt, innan man kan föra det vidare till den övriga delen av samhället. På det sättet kan man lättare integrera sig i det samhälle man lever i, vilket leder till ökat status och förtroende mot syrianer runt om i världen. Med det kan man föra dialoger på högsta nivå och faktiskt uträtta något praktiskt istället för att skjuta fram frågorna jämnt. Jag tycker att alla dessa frågor är sammankopplade till den absoluta friden som Vi önskar få om vi stärker våra ben med ytterligare motivation.

När Gud redan vet vad jag tänkt göra när jag syndar, varför blir jag då straffad?

Med logiskt tänkande drar jag slutsatsen om att Gud testar människans motstånd gentemot vissa frestelser. Människan kan ej lära sig av sina misstag om hon inte tagit itu med den helande processen. Alla borde satsa mer på sina egna förmågor att uträtta något på det andliga planet, i individuell anda. Man borde fråga sig själv varför man ofta tar efter andra gällande religiösa frågor när religionen redan finns i en och man kan då istället tala med ens egen person, dvs. det undermedvetna. Den sanna friden uppstår när människan är ärlig mot sitt undermedvetna.

Jag vill tacka er för att Ni gett mig denna chans att dela med mig av några av mina tankar vidare till allmänheten. Er ambition för spridningen av tron är utmärkande och ska inte gå tomhänt. Jag vill avsluta med ett citat som jag baserar på olika händelser och situationer jag varit med om:

”Livet är ett prov som hela tiden förändras beroende på ens prövningar och begränsningar.”

till början

+ Kom ihåg oss i era böner +