|
 Det
var en gång en man som sedan länge hade begrundat orden
”Be och ni skall få, sök och ni skall finna, bulta och
dörren skall öppnas för er”. Men han kände att han inte hade fått
något svar i hans böner. Många och långa nätter bad han ständigt men
tröttnade till slut då han kände att det var lönlöst att be och att det tog
upp för stor del av hans tid.
Det gick några år och den här mannen hade nu sjunkit till en grad då han
bara bad i svåra stunder och inte alls tänkte på Gud lika mycket som
tidigare.
En dag när han var ute och gick så träffade han på en fattig tiggerska som
bara ville ha en slant eller en bit mat för att klara sig över dagen. Mannen
ignorerade kvinnan och gick förbi helt oberörd. Detta hände nu i flera dagar
att kvinnan bad återigen om en liten gåva. Mannen kunde inte längre stå ut
med kvinnans ständiga bedjande och han tyckte att det var både skämmigt och
besvärande, så till slut han gav han kvinnan mat för både dagen och de
kommande.
När han sedan kom hem så satt han ett tag och funderade över det kvinnan
gjorde, att hon dag ut och dag in bad. Mannen kom då till insikt att om man
är uthållig i bönen och har tålamod så kan man få mycket.
”Var inte bedrövad om Gud inte omedelbart ger dig vad du ber om. Han vill
ge dig något bättre – uthållighet i bönen.” (Kyrkofader Evagrios av
Pontos)
ReligionsUtskottet |
