NU ÄR BILDERNA UPPE!
Nu ska vi äntligen få ge er en liten bild över vad vi i projektgruppen, Gabriel Bar-Sawme, Gunilla Togan, Malfånå Efrem Paulus, Michel Issa och Suheyla Sever, fick erfara under två veckor i Kerala i Indien.
Den 8 juli var det dags. SOKU tog sitt första steg på väg till Indien. Denna projektgrupp som representerade Syrisk Ortodoxa kyrkans patriarkaliska ställföreträdarskap i Sverige samt SOKU. En projektgrupp som skulle representera SOKU och Syrisk Ortodoxa Kyrkans i Sverige var nu redo för avfärd. Idén föddes inom SOKU något år tidigare då planeringen påbörjades. Under maj 2005 åkte Gunilla, dåvarande SOKUs förbundsordförande på Kyrkornas Världsråds missionskonferens i Aten där hon bland annat träffade flera syrisk ortodox präster från Indien där en av dem hade en viktig roll i konferensen. Fader Mathew Nalunnakkal som hon mötte i Aten vigdes året därpå till biskop Mor Koorilos Geevarghese. Redan i Aten berättade Gunilla om intresset hos syrisk ortodoxa kyrkan och dess ungdomar i Sverige om att besöka kyrkan i Indien.
Efter en lång korrespondens med våra kontaktpersonerna John Philip Kottapparambil, Santosh Kurkiakose Kaniyamparampil och Chandy Andrews så blev det klart att vi skulle åka till Indien som representanter för Syrisk Ortodoxa Kyrkan i Sverige och SOKU för att träffa barn och ungdomar, präster, biskopar och genom detta bilda oss en uppfattning om människornas levnad samt kyrkans organisation i Indien.
Iklädda våra gula SOKU-tröjor mellanlandade vi först på Bombays flygplats där vi hann träffa två ledande ungdomar Jackson och Bijoy från en av våra församlingar i Bombay. Där diskuterade vi arbetet i kyrkan samt ungdomsfrågor. Vi hann berätta för dem om syfte med resan till Kerala samt utbyta presenter och e-mailadresser.
Efter den långa resan och mellanlandningen i Bombay var vi nu framme i Kochi. Tänk er själva, att efter en lång resa bli bemötta med kransar av blommor och kokosnötter. Vi möttes av en grupp personer bestående av bla Fader Saji, Chandy och Santhosh. Trötta var vi men mötet var upplyftande och vi åkte direkt till en restaurang och därefter åkte vi till Patriarkaliska Centret där vi skulle tillbringa de närmaste nätter.
De första dagarna var inplanerade med en hel del besök i kyrkor samt barnhem och olika center och skolor. Vi handlade även en del behövligheter till barnen i barnhemmen vi skulle besöka. Under dessa dagar träffade vi många biskopar och präster. Detta var delvis för att få deras välsignelse men också för att få tillfälla till att studera hur kyrkan är uppbyggd i Indien och kartlägga vilka problem de möter. 
Dessa dagar var utan tvekan utmattande. Vi vaknade tidigt varje dag och var inte tillbaka i Patriarkal Centret förrän ibland 23.00. Vissa dagar åt vi bara nötter och annat smått under dagen. På kvällarna samlades gruppen för att kort sammanfatta dagen och eventuellt diskutera vad vi upplevt samt för att förbereda morgondagen. Den första veckan gick mycket åt till att besöka biskopar, präster och barnhem och andra sociala instanser som kyrkan har. Vi fick även tillfälle att besöka andra instanser tillhörande andra religioner eller kyrkoinriktningar. En syrian, Zeki Aydin från Turkiet som läste syriska i det katolska seminariet följde med oss under några dagar och berättade hur han hade haft det i Kerala under de månader han hade studerat där.
Vi hann med otroligt mycket under dessa tio dagar. Tack vare vår dokumentation kan vi minnas samtliga platser och personer, men det var mycket information att ta till sig under så få dagar. Det finns dock vissa erfarenheter som är speciellt minnesvärda. Ett minne var det givande besöket till prästseminariet då vi fick träffa Hans Nåd Mor Theophilos Kuriakose som är ansvarig biskop för prästseminariet som tillhör vår kyrka. Vi utbytte erfarenheter gällande problem som kyrkan möter idag. Vi deltog också under lunchbönen som varade en halvtimma. Till skillnad från andra ställen i Kerala och Indien där liturgispråket är malayalim (inhemska språket i Kerala) så hölls hela bönen på syriska här och vi diakoner från Sverige kunde delta vilket var otroligt. Hans Nåd höll ett mycket vackert tal till oss och vi fick sedan som grupp gå fram och sjunga inför hela skaran studenter som fanns i kyrkan. Vi åt lunch tillsammans; stark och kryddrik mat, något som våra sköra svenska magar inte var vana vid. Gud vet att resan inte var ett direkt spa för magen. Vi sökte ständigt retauranger med kontinental mat och malfono Afrem lyste upp var gång han fann sin pasta med tomatsås. Efter mötet i prästseminariet åkte vi till den bokaffär de hade och inhandlade en del böcker till SOKUs bibliotek.
Det var varmt och fuktigt under den här resan och vi tillbringade en hel del tid i bilen på resande fot. Vi hade inte förväntat oss annat eftersom resan gjordes under en regnperiod. Bussresorna var väldigt givande eftersom vi tog dessa tillfällen i akt till att diskutera och fråga våra kontaktpersoner om personer vi mött och klargjorde frågetecken. Vi hade många viktiga diskussioner i bussen samt förberedde oss inför de olika besöken vi hade framför oss. Det var dock inte alltid som man orkade med detta heller. Infrastrukturen är inte den bästa i Indien vilket försvårade resandet och monsunregnet gjorde inte det hela smidigare direkt. En del längre resor som var inplanerade ställde vi in pga svårigheter att ta sig fram.
Vi mötte så många människor och fick uppleva så mycket att allt inte kan tas med i en artikel. En annan upplevelse som är värd att skriva om är det center för hemlösa män och kvinnor som har någon form av psykisk störning eller depression (inget diagnostiserat). Oavsett vad patienterna har för trostillhörighet så är det en syrisk ortodox präst som är ansvarig för detta boende ut till gatorna och plockar upp hemlösa, tvättar dem, ger dem mat och ger dem en säng att sova i. På detta boende har de en del personal och den behandling de i princip har är work therapy, vilket innebär att de under dagarna får ägna sig åt att tillverka ljus och annat dylikt. Vi kunde inte stanna så länge här då de skulle få sin medicinering och sova.
Vi besökte också en gammal cor-episcopos som översatt den syriska versionen av Bibeln till det talade språket i Kerala, malayalim. Vi besökte också ett karismatiskt bönemöte som hölls i en kyrka i Kottayam. Den sista veckan ägnade vi oss i princip åt möten med ungdomsgruppen i Kottayams stift. Vi samlades och diskuterade idéer som vi skulle kunna arbeta vidare på och gjorde SWOT-analyser mm.
Förutom allt händelsefullt vi var med om fick vi även närvara under ett bröllop av en prästdotter som var mycket stort och speciellt. Det var en prästdotter som gifte sig, med ett 50-tal präster närvarande och två biskopar. Bröllopsfesten var annorlunda om man jämför med ett syriansk. Gunilla och Suheyla kom till bröllopet i sari, vilket gjorde att de smälte in lite mer.
De som ingick i projektgruppen från Sverige var:
Gunilla Togan före detta ordförande för SOKU och projektledare samt ansvarig för kommunikation och organisatoriska frågor inom gruppen. Idag jobbar hon som systemadministratör på Rädda barnen i Stockholm. Gunilla ingår i förbundsstyrelsen.
Suheyla Sever med ansvar för området utbildning. Hon sitter i SOKUs internationella utskott. Hon har genomgått en resepedagogsutbildning genom Studieförbundet Bilda och varit med i projektet av uppstartandet av förskolan i Kamishli. Suheyla har tidigare vart i Indien under sin utbildning. Idag jobbar Suheyla som grundskolelärare 4-9 i Örebro .
Efrem Paulus med ansvar för kyrkans historia och nuvarande organisation, samt syriska språkets utveckling bland kyrkans medlemmar; samarbetet med andra kristna systerkyrkor. Efrem jobbar idag som gymnasielärare i Västerås.
Gabriel Bar-Sawme med ansvar för sociala och rättsliga frågor. Gabriel gjorde sin fältpraktik under en termin i Indien och studerar till socionom vid Örebro Universitet och ingår i SOKUs förbundsstyrelse.
Michel Issa med ansvar för religiösa frågor samt kyrkans historia och syriska språket. Michel är ansvarig för Religionsutskottet. Efter fyra års studier i Syrien (Seidnaya) läser han idag in gymnasiekompetens.
Svenska Missionsrådet (SMR) som Syrisk Ortodoxa Kyrkan är medlem i har under de senaste månaderna varit till stor hjälp för oss både inför planeringen men även som vår finansielle sponsor. SMR har givit oss mycket hjälp och tips som har kommit väl till användning.
Från att ha träffat runt 10 biskopar och ett stort antal präster, stora men även små människor, människor med mycket ansvar och människor med lite ansvar samt människor under hårda förhållanden och människor under lyckliga förhållanden, vill vi här i text, för tillfället avrunda. Detta för att lite längre fram att återkomma med mer information. Vi ber er därför hålla utkik efter mer information från oss närmaste tiden. Vi kommer att genom bilder och videoklipp mer rättvist kunna spegla den resa och upptäcksfärd vi vandrat på, i Kerala, i aposteln Thomas fotspår, tillsammans med våra syrisk ortodoxa kärleksfulla vänner från Indien.
Bilder från vår resa kommer de närmaste dagarna. Under hösten kommer även vår rapport från resan att presenteras samt videoklipp från resan att visas i Suryoyo Sat.
Projektgruppen