För 1 700 år sedan föddes S:t Efraim Syrern, syrisk-ortodoxa kyrkans främsta kyrkofader. Han skrev över tre miljoner versrader och tusentals hymner som inspirerat både Dante och Koranen. Men han startade också den första kyrkokören för kvinnor som därigenom fick bli delaktiga i kyrkans liturgi.

S:t Efraim Syrern, eller Mor Afrem Suryoyo som han också kallas, är syrisk-ortodoxa kyrkans främste och viktigaste kyrkofader. Men han var också poet, retoriker samt musik- och körledare. S:t Efraim Syrern föddes i staden Nisibis år 306 e Kr men verkade i Edessa. Han undervisade i bibelvetenskap vid Akademin i Edessa men levde i avskildhet som en eremit utanför staden.

Han var arameiska språkets främsta och mest produktiva författare och anses fortfarande vara syriska kyrkornas främste hymndiktare. Efter sig lämnade han drygt tre miljoner versrader och hymner som fortfarande används av både syrisk-ortodoxa, armenier, kopter, syrisk-ortodoxa och grekisk-ortodoxa.

Hans bidrag till nuvarande gregorianska ortodoxa liturgins utveckling är i allra högsta grad fortfarande levande. I Sverige förvaltas hans arv av drygt 70 000 syrisk-ortodoxa kristna, varav en stor del är bosatta i Södertälje. Platsen utanför S:t Afrems kyrka i Geneta kallas sedan 2000 för S:t Afrem Syrerns plan, efter ett beslut i kommunfullmäktige.

1700-årsjubileet firas nu över hela världen. Bedros Yewno är ordförande i Syrianska/Arameiska Akademiker Föreningen, som i början av december arrangerade den tredje internationella konferensen om S:t Efraim Syrern under 2006 på Stockholms universitet. En öppen konferens där 17 forskare från hela världen föreläste inför cirka 300 deltagare, varav majoriteten var syrianer och maroniter.

– Han är en stor och viktig person inom kyrkan som har påverkat vår historia väldigt mycket, men vi i dagens unga generation har inte tillräcklig kunskap. Den här konferensen har öppnat mina ögon, berättar Bedros Yevno.

S:t Efraims betydelse för andra kyrkor än den syrisk-ortodoxa ökade i och med att påven Benedikt XV 1920 upphöjde S:t Efraim till kyrkolärare, ”doctor Ecclesiae”, och jämställs därmed med teologer som Augustinus och Thomas av Aquino.

Men även den lutherska kyrkan har influerats av S:t Efraim. Professor Karl-Heinz Kuhlmann vid Evangelische Theologische Faculteit i Leuven, Belgien, har hittat tydliga beröringspunkter mellan S:t Efraim och Martin Luther.

– Jag vill bygga en bro mellan Mor Afrem (S:t Efraim) och Martin Luther. Hans hymner talade till alla kyrkoriktningar och han är den ende store poeten inom kyrkan förutom Dante, berättar professor Kuhlmann.

I sitt kanske mest kända verk ”Hymner om paradiset”, och som också översatts till svenska, skriver S:t Efraim om den eviga eskatologiska frågan; Hur kan en kristen genom sin fria vilja växa i enhet med Gud genom den helige Ande? Professor Kuhlmann har tittat på hur Luther, speciellt i katekesen, som i förklaringen av Den tredje artikeln i den apostoliska trosbekännelsen hanterar helgelse som en livslång aktivitet på väg mot att se Gud i nästa tillvaro.

S:t Efraims poesi består både av hymner och av vershomilier. ”Hymnerna om Paradiset” (Artos, 1982) finns översatt till svenska av Hidal, professor i bibelvetenskap vid Lunds universitet, som också skrev sin doktorsavhandling om S:t Efraim. ”Hymnerna om Paradiset” lär ha inspirerat både Dante och Koranen.

I en kommentar till sin översättning av ”Hymnerna om paradiset” skriver Sten Hidal följande. ”Om likheterna mellan Efraim och Koranen i huvudsak ligger på ett idéhistoriskt plan, består likheten mellan Efraim och Dante på ett konstnärligt plan. Båda är de suveräna skalder, som ställer sin konst i den kristna trons tjänst. Båda är de till brädden fyllda med bibelkunskap och den kyrkliga traditionen, men det är inget som tynger deras verk. Båda visar vad konstnärer kan uträtta, när de gripes av inspiration från den osynliga världen.”

Som förnyare av kyrklig liturgi och körtradition inneslöt S:t Efraim även kvinnorna. Gunilla Togan från Norrköping, tidigare ordförande i syrisk-ortodoxa kyrkans ungdomsförbund, är en av eldsjälarna bakom Syrisk-ortodoxa ungdomsförbundet årliga körturnering som ska lyfta fram körverksamheten i Sverige. Hon vittnar om att S:t Efraims hymner sjungs fortfarande och älskas även av den unga generationen.

– Vår tro är en stor del av vår identitet och han har lämnat efter sig ett arv som vi är stolta över. Han skrev otroligt vackra hymner genom att leka med ord och skriva vackra rim, berättar Gunilla Togan. S:t Efraim kallades även ”den helige Andens harpa”. Ett av S:t Efraims viktigaste bidrag var att grunda den första kvinnliga kören, vilket var revolutionerande inom kyrkan, berättar Gunilla Togan .

– Att han grundade kvinnokörer i kyrkan är något helt unikt. Kvinnan hade ingen roll i kyrkan på den tiden men genom kören fick hon delta i liturgin på ett annat sätt och gav henne möjlighet att uttrycka sig i gudstjänsten. Detta lever vidare än i dag.

Läs hela den spännande artikeln i kristna tidningen Dagen.

Publiceringsdatum: 2006-12-21

/Marie Starck

Tidningen Dagen