Dem 40 martyrerna av Sebastia var en grupp soldater i den romerska legionen kallad Den åskande legionen. Dessa 40 soldater led martyrdöd år 320 då de vägrade dyrka avgudar.
Dem blev dödade nära Sebastia i Kizil floden, i dåvarande Armenien (dagens centrala Turkiet). De 40 martyrerna i Sebastias högtid firas den 9 mars i både de ortodoxa och latinska kyrkorna. Denna dag är en viktig dag och påminner oss om kyrkans tro, vänskap och ihärdighet i tron.
Enligt sägnen blev dessa 40 soldater martyrer under 300 talet då de kristna förföljdes aktivt. Enligt vissa historiker hade dessa 40 soldater en stark tro på Jesus Kristus. När det stod klart att dessa inte skulle förneka sin tro på Herren, blev dem förda till en domstol. Här hotade deras kommendör, med att få dem avsatta ur militären.
En av soldaterna svarade: Ta inte bara vår militära position, ta också våra kroppar; inget är mer dyrbart eller mer heder för oss än Kristus vår Gud. Efter detta uttal gjordes ett flertal misslyckade försök att få dessa att förneka Herren detta trots all tortyr de fick utstå.
Till sist blev de avklädda, bundna och nedkastade i en sjö. Det var vintertid och temperaturen var väldigt kylig. För att fresta soldaterna till att förneka Kristus, tände tortyrerna en eldbrasa nära sjön för att locka dem till att förneka Kristus. En soldat kom i själva verket ut ur vattnet och mot elden, men innan han kunde komma fram dit så dog han.
Under natten kom ett ljus från himlen ner och värmde upp sjön och värmde dessa kristna vittnen. Under samma tidpunkt, kom 39 kronor ner från himlen och vilade på var och en av dem. En av soldaterna som torterat dessa martyrer såg detta, erkände Kristus som Herre och Frälsare och förenade sig med de andra i sjön. En fyrtionde krona trädde fram och föll ner över honom under den stunden.
När kommendören dagen därpå fick höra talas omd etta blev han rasande och han beordrade att deras fötter skulle brytas och att deras kroppar skulle kastas ner i sjön igen. På den tredje dagen efter att de lidit martyrdöd uppenbarade sig de 40 martyrerna hos den lokala biskopen och sade till honom att söka under vattnet och återfinna deras kvarlevor.
Vid midnatt gick biskopen tillsammans med hans präster ner till sjön, och där fann dem de glödande kvarlevorna i vattnet och samlade dem tillsammans, varpå dem gav dem en riktig begravning.
Andra historiker menar att dem blev martyrer genom att lämnas nakna på isen på en frusen damm. Flera försök gjorde för att få dessa att förnkea sin tro på Herren. Däribland med varma bad som man radat upp längs stranden.
En av soldaterna gav upp för frestelsen och hans plats blev senare tagen av en hednisk soldat av befälet som bekände sin tro. Dessa kroppar fästes tillsammans på bål och brändes till aska. Deras aska togs om hand av Kejsarinnan Pulcheria (399-453).
Deras martyrdöd finns återberättad av Mor Baselius av Caesaria, Mor Gregorius av Nyssa och i arbeten hänförda till Mor Afrem Suryoyo.
I hymnerna i funqitho i den Syrisk ortodoxa kyrkan jämförs de 40 martyrerna med de 40 palmer i versionen av profeten Hesekiel (Hesekiel 40-41), stjärnor som tagit bort mörkret av avgudadyrkan, ljuset av Sebastia som sken genom natten och sände ut ljus ut i världen, och som diamanter som glittrar på kyrkans krona.
Enligt funqitho (Syrisk ortodox kyrkobok) är martyrernas namn:
Dumitianus, Alexandrios, Kyrillos, Plabius, Smargdos, Xanthius, Sisianus, Levanthius, Severianus, Phileximon, Agagios, Iraqilios, Akdikios, Kurion, Avilus, Euthicius, Husegios, Eunicius, Ilianos, Acacius, Aethius, Athanasius, Nicolaus, Melitian, Candidus, Bibianus, Cydian, Gaius, Sacerdon, Duminos, Gorgonius, Priscos, Theodolus, Anatalius, Melition, Ilinius, Theophilos, Lucimacus, Ivanius, och Cilthodius.
De 40 martyrernas kyrka i Mardin, en Syrisk ortodox kyrka som fortfarande är i bruk är en av de första kyrkorna dedikerad de 40 martyrerna av Sebastia.
Må deras Böner vara med oss alla Amen!
Georgia Mushe MU