Fredagen var kommen och även den sista dagen på Anafora. Idag fick vi, två av deltagarna, Feride och Kristina, möjlighet att samtala med Katja som är den som tillsammans med Biskop Tomas grundat Anafora.

Vi sätter oss ner på de egengjorda, vävda stolarna på golvet och Katja börjar med att berätta om hur de fick idén att starta Anafora.
– ”Vi började på en tanke och så kändes det rätt. Tanken är att alla ska göra sitt Anafora”.
Katja, som är född i Sverige, har växt upp med att man löser problem genom att kommunicera med varandra. Hon arbetade som frilansande journalist i Kairo och kände att det hon skrev om, blev för djupt för svensk media. Katja tröttnade på att inte få ut det verkliga Egypten. Hon kände att hon hade sagt sitt. Den artikel som hon ville skriva var ett tomt blad där folk skulle få stanna upp och själva fylla i bladet. En sådan artikel platsade inte i någon tidning.

Hon kom i kontakt med den koptiska kyrkan via Gunnar Lind, som är en präst utsänd till Egypten av svenska kyrkan för att bygga relationer mellan svenska- och koptiska- kyrkan. Fader Gunnar introducerade sitt uppdrag för Katja och andra svenskar genom att åka runt till olika koptiska kyrkor och kloster i Egypten. I samband med detta ville han att Katja skulle träffa den koptiska biskopen, Biskop Tomas. Hon reste därför till Kosea, som är Biskop Tomas stift, för att träffa honom. Katja hade inte haft någon aktiv kontakt med Gunnar Lind eller svenska kyrkan tidigare men med ökenfäderna hittade hon ett helt annat djup. Efter några möten med Biskop Tomas kände de båda att de var i ett läge i livet där de ville göra något annat. 1999 påbörjade de därför detta projekt.

De ville skapa en plats där folk i lugn och ro kan vara för sig själva, en plats genomsyrat av kärlek och andlighet. – ”Man ska få känna denna stämning utan att behöva göra sig till, och här fylla sitt tomma blad på det sätt man själv vill.”

Resultatet blev denna fridfulla plats; Anafora, som har 24 små gästhus, en liten skolbyggnad och en del andra byggnader i området för att ta emot folk. På Anafora har man ljustillverkning, olivoljetvåltillverkning, odlingar, djur etc. Man tillverkar själva allt man äter här. Det finns både volontärer och avlönade som arbetar här och man försöker ta emot alla som vill komma. Varje morgon har personalen ett morgonmöte tillsammans där man går igenom allt som behöver göras för dagen. Där rapporteras också nyheter från omvärlden från en ur personalen som tittar på NBC på kvällarna.

När vi frågar Katja varför man inte kan hitta Anafora på nätet, säger hon att man valt att inte marknadsföra det för att Anafora är något större som inte vill få plats i någon folder. Folk som kommer hit berättar ofta om Anafora för sina nära och kära och så har informationen alltid spridits.

Katja har alltid haft en typ av ”hatkärlek” till journalistik men hon tycker att hon fortsätter att kommunicera ett budskap genom Anafora som är ett bättre verktyg att nå ut till folk.

Vid uppbyggandet finansierade Biskop Tomas allt med egna och lånade pengar. Man har inte tagit emot bidrag från någon biståndsorganisation utan platsen drivs endast av gåvor och man har frihet att själva avgöra vad man ska göra med gåvorna. Katja beskriver Anafora som ” världens största sandlåda”, då man har byggt upp allt ute i öknen utan att ha ett helt färdigt koncept och då det är alltid ett pågående projekt.

Anafora är en plats som har påverkat många människor och många har Anafora som sitt andra hem och kommer tillbaka hit flera gånger. Katja ser Anafora som sitt hem och liv då hon spenderar största delen av året här. Hon har lagt ner sin själ i detta och gör det utan någon lön, men känner trots det att hon har allt hon behöver och att hon inte har offrat något. Hon vill skala av sig saker för att leva det verkliga livet. Livet här känns som en helhet för henne.
– ”Det känns rätt då Anafora gör en skillnad i folks liv, de mår bättre. I Sverige och många andra länder är det fokus på saker och ting runt omkring som egentligen inte har någon betydelse. På Anafora kan man släppa alla dessa roller och komma djupare.”
Livet på Anafora handlar om att vara mycket närmare sig själv. Alla som besöker Anafora får ut något av tiden här oavsett vilken bakgrund man har eftersom man accepterar varandra här.

Vi frågar Katja vad hon anser om situationen bland de kristna i Sverige och hon säger att hon kan tänka sig att det kommer en våg där människor kommer att behöva andlighet . Biskop Tomas har en gång sagt att ”det är lika tabu att prata om religion och andlighet i Sverige som det är att tala om sexualitet i mellanöstern”.
Katja ser situationen i Sverige som ett tecken på valfärdsproblem;
– ”Många svenskar har en andlig svält, en hunger. De behöver hjälp att gå vidare i livet och finna meningen med livet”.
Hon tror dock att det är en ändring på gång nu i Sverige som kommer att gynna kyrkorna.
– ”Allt som behövs finns i Sverige, nu behöver man bara möblera om.”

Katjas budskap till ungdomar i Sverige är att man ska uppmuntra varandra till att få liv i kärleken.
– ”Stanna upp, var tysta och tro på er själva. Vi är födda till dem vi är. Lyssnar och lever vi efter dem vi är inuti så kan det förändra mycket. Men för att detta ska ske behöver vi hjälpa varandra.”

Katja tror att det är bra om man har ett utbyte av volontärer mellan Sverige och Egypten. Ett flertal volontärer har åkt ner till Egypten och man har haft en volontär i Sverige från Egypten. Personer som är intresserade av volontärarbete kan kontakta Katja via brev, telefon eller maila Anafora.

+20 010-1141044
anafora.retreat@yahoo.com

Vårt fängslande möte blir avbrutet av ett telefonsamtal till Katja som hon tar på flytande arabiska. Vi avrundar därför samtalet och tackar så mycket för hennes tid. Genast känner vi oss inspirerade av denna upplyftande träff och känner en känsla av styrka, frid och andlighet blandat med vemod då vi inser att vi snart ska lämna denna fridfulla plats. Innan vi skiljs åt säger Katja att det är viktigt att alla besökare förmedlar sin egen uppfattning av Anafora. Med det i tankarna har vi nu fyllt det tomma bladet med vårt Anafora och hoppas förmedla denna unika och kärleksfyllda plats till er alla läsare.

Bilder från resan

Kristina Yilmaz & Feride Tas